Fel, och fel igen!
Jag blev uppringd av Gunborg Wallin. Följande händelseförlopp:
Ring, ring (eller egentligen en betydligt modernare ringsignal, tänk tv-spel).
- Ja, det är Elin.
- Mitt namn är Gunborg Wallin. Är du barn i familjen? FEL 1
- Nej, jag bor här (för alla vet ju att barn i familjen inte bor hemma utan någon annanstans).
- Jaha, du är fru. FEL 2 (ni vet, Bonden och jag är ju inte gifta, jag ljuger i min bloggadress).
Jag brydde mig inte om att kommentera fel 2. Gunborg ringde från Smålands Jerusalem, jag är inte säker på att hon förstår sig på samboskapet, förlåt, skamboskapet.
Jag tror hon ville sälja lotter till förmån för psoriasisförbundet. Vad man vinner vet jag inte, för jag avslutade samtalet innan hon sagt klart meningen.
Ok att jag får visa leg på Systembolaget, men barn i familjen??
jag har väl sagt det förut va?
när jag varit borta från nätet ett tag...
att din blogg är som en gottepåse???
med mycket favoritgodis i...
fan va synd med bilen. din stackare!
stor kram till dig!
Nä, nu fattar inte jag... Det är väl klart att du är barn i familjen!!! LILLAN dessutom! Sådetså!
ha ha, ja varför börjar de samtalet så överhuvudtaget?
Har råkat ut för det flera gånger jag med, och när de börjar kalla mig fru, så säger jag när vi är inte gifta men vi har samma tråkiga efternamn... -jaha, vad praktiskt då behöver ni inte byta när ni gifter er! får jag till svar.
Nä det problemet får vi ju inte eftersom vi inte kommer att gifta oss eftersom gubben inte vill....
Vid det här laget har de tappat tråden och då säger jag
-nä, jag är inte intresserad, tack å hej!
hoppas du kryar på dig!
