Jag och Bonden

Idag har jag avpyntat. Plockat bort julen. Det var inte på mitt initiativ, inte heller på Bondens. Nej, det var granen. Den började klä av sig själv. Efter flera år med kungsgran kan jag konstatera att de inte barrar. Istället vissnar de. Sen, när man slänger ut dem, så barrar de. Och avgrenar sig.
Idag skulle alltså gran och tomtar väck. Nu ska ni veta att jag julpyntar ordentligt. Jag menar riktigt ordentligt. Det ställs inte bara fram tomtar, änglar och krubbor. Nej, det plockas fram extra möbler att hysa allt detta på. Jag tycker att det är lika kul varenda år, att pynta. Att avpynta, det är ju mindre kul.
Som det är nu så bor vi bara på nedervåningen. Uppepå har vi dryga 100 kvadrats som inte används till annat än förvaring och sommargästrum. Där förvarar jag alltså allt julpynt med tillhörande möbler, och under julen det som jag plockar undan för att julsakerna ska få plats, t ex golvlampor mm.
Idag har jag alltså sprungit upp och ner i trappan hundra jävla gånger. Jag har inte ens avpyntat klart, stakarna och stjärnorna är fortfarande kvar. Jag är helt slut.
Då ska ni veta att vi står beredda att börja renovera denna övervåning. Planerar för att bo där också. Planerna, mycket långsiktliga visserligen, innehåller sovrum och tv-rum uppe.
Fast nu börjar jag tänka om. Jag menar, hur ska jag orka springa i trappan dagligen, och det flera gånger??

Jag har några alternativ:
1. Inte renovera, utan bara bo nere (hrm, inte en chans).
2. Sätta in en hiss (jättebra, jag åker ju inte hiss).
3. Bygga ut nedervåningen hundra kvadrat (Bonden kommer be mig flytta)
4. Börja träna.

Jag anar mitt första nyårslöfte, så här en dryg vecka in på 2011.

Jag måste börja träna. Det kan ju vara bra för annat än trappbestigning.