Jag är tillbaka!
Ni har saknat mig va? Massor, eller hur?
Både Bonden och jag är hela. Ja, rena med för den delen.
Jag ska post-blogga om fjällresan sen.
Om jag ångrar mig på det kan det hela sammanfattas med att vi har haft det HÄRLIGT!
Bloggsemester!
Man vill ju till snön liksom, det blir ju aldrig några riktiga vintrar i södra Sverige.
På kvällarna ska jag basta, läsa, dricka vin och umgås med Bonden.
Kanske jag hinner lära mig att mobilblogga, men hoppas inte på för mycket.
Ha det så gott alla!
En vintersaga
OM det finns behov för detta är det naturligtvis Bonden som ska skotta, inte jag.
Nu menar metrolgerna att det kan komma flera decimeter snö under natten och morgonen.
Det finns alltså behov.
Nu kan man tycka att dessa tak borde ha skottats INNAN snöovädret drog in. Fast nu skedde inte det.
Vi hade bestämt att Bonden inte skulle gå på några tak, utan stå på en stege och skrapa ner snön. Vi bestämde att det var extra viktigt att han inte gick på verandataket, eftersom det riskerar att rasa in om en koltras landar på det.
Bonden beger sig ut. Jag stannar inne och bloggar om pengar.
Fast sen vill jag gå ut och kolla läget. Bonden står på taket på nybygget.
Ett plåttak.
Halt?
Nejdå, säger Bonden, det är så bra fäste.
Så jag hjälper till genom att köra in bilen i garaget.
När jag kommer ut ser jag snöskyffeln ligga i en snödriva och Bonden sitta på taket.
Jag halkade, säger Bonden.
Jaha, han halkade. Sen talar han om att han gått på verandataket.
Det enda jag kan tänka är att det är tur att han hunnit skotta så mycket, för om han ramlat ner skulle han ha landat mjukt!
Money, money, money!!!
Har du problem med det, så läs inte mer.
Vi ska till fjällen på söndag. Sånt kostar pengar.
Det finns de som har problem med sånt. Jag låter dem ha det.
Inför fjällresan behöver vi handla. Mat. Kläder. Pjäxor. Alkohol.
Allt sånt kostar pengar. Men i fjällen kostar det mer pengar. Därför begav vi oss ut på shoppingrunda före avresa.
Först skulle vi lämna in bilen.
(NEJ, jag har inte kört i diket igen, det var stereon som skulle bytas)
Under tiden bestämde vi oss för att gå in på Lidl. Det är den enda affären som finna i närheten av bilaffären. Vi brukar inte handla där. Men det ska ju vara billigt. Alltså kosta mindre pengar.
Det gjorde det!
Men i kassan, när det var dags för betalning, drar Bonden upp en bunt med 4500 spänn ur fickan.
Jag trodde att tanten bakom skulle dö. Närmast hyperventilerande slår hon på sin väninna, som slår hakan i knäna.
Alltså: Visa inte sedelbuntar på Lidl.
Bonden har räknat ut att han köper cola för drygt 6500 spänn/år. Jag hävdar att han i detta häller ut colaslattar för minst 2000/år.
Sedan räknade jag ut att om vi gick över till att bara dricka vatten skulle vi spara 18115 spänn på ett år. Minst.
Men hur kul skulle det vara?
Fast efter ett år skulle vi kunna åka till Lidl och plocka upp en sedelbunt med 18115 spänn i.
Men med risk för att bli dömd för vållande till annans död, så tror jag vi låter bli.
Tillägg: Jag ska bara tala om att Bonden inte brukar gå runt med pengar i fickorna. Så det är ingen idé att råna honom. Jag har också ändrat dem till de i en av meningarna.
HURRA FÖR MIG!!!!
I det här landet råder jantelagen.
Man får inte ens tala om att man fyller år.
Vet ni...
Det skiter jag i!!!!!
FÖR DET ÄR MIN FÖDELSEDAG IDAG!!!
HURRA FÖR MIG!!!!!
Jag skiter i allt vad åldersnoja heter. 28 år. Det är ingen ålder. Absolut inte!
Nu, mina kära läsare, är det dags för önskelistan.
Jojo, jag önskar mig en sak.
Att DU talar om VEM DU ÄR. Vem är du som läser mina tankar och allt mitt blarr.
Så där ja, det är bara att klicka på kommentera. Inte svårt alls.
Glöm inte att det är MIN FÖDELSEDAG!!
(Om det var någon som händelsevis läste detta inlägg igår, när det låg ute några sekunder, beror det på att jag klickade på publicera i stället för på utkast. Det är idag jag fyller år. Inget annat)
Polis? Neej..
Datamusen, alltså, vad trodde ni?
Upp på dataskärmen blippar en ruta med texten: DU BORDE BLI POLIS!
Polis?
Nej, det blir nog inte bra.
Jag skulle absolut maktmissbruka så fort jag blev förbannad på någon. Säkert skulle jag säga några mindre väl valda ord så fort jag skulle göra ett ingripande.
Fast att tala om att man inte får bråka, slåss eller kasta sand på varandra, det är jag bra på.
Jag har faktiskt funderat på om jag inte skulle passa som linjeman i ishockey.
Ishockeyspelare bråkar och slåss och säger fula ord till varandra, och det är ju linjemännens uppgift att lösa de konflikterna.
Så gillar jag ju hockey jättemycket.
Att jag aldrig kan lära mig reglerna för offside, det borde väl inte bli något problem, egentligen?
Tala inte om det för honom!
En som faktiskt var med där Bonde sökte fru.
Hon hjälper till med lantbruket. På riktigt. Ofta!
Tala inte om det för Bonden nu, för då hinner jag inte blogga!
Så larvigt!
Igår firade Bonden och jag den larvigaste "högtid" jag vet.
Som jag har ironiserat över denna dag. Det har absolut inte berott på avundsjuka över att inte ha någon, Bonden och jag har hängt ihop lika länge som denna dag varit trendig i Sverige.
Igår dukade jag fint.
Med hjärtformade värmeljus.
My God så larvigt.
Men det skiter jag i. Vi hade det urmysigt. Visst hade vi haft det lika mysigt en vanlig lördag, men det var kul att krydda till söndagskvällen.
Ingen söndagsångest alls.
Glad Alla Hjärtans Dag!
Presenter på frukosten från mamma.
Massor av fina presenter igår, inför den kommande födelsedagen.
Sen lite Clinique från Bonden idag.
Jag gillar dessa dagar!
Asgarv!!!
Shopping!
Jag har varit i metropolen Tranås idag, tillsammans med mamma.
Lite shopping blev det, och gott fika!
Lindex hade riktigt mycket snyggt inför våren!
Äntligen fredag!
Jag ska införa en ny bloggtradition.
FREDAGSSKÅLEN!
Nej, jag tänker inte visa upp en ny Margareteskål varje fredag.
Jag tänker dricka rödvin med er.
Häng på!
SKÅL!
Det har gått över nu!
Jag är till och med på riktigt gott humör. Trots dålig sömn och urdålig start på dagen. Varmvattnet var slut. Behöver jag säga mer?
Men man kan inte bli annat än glad när man pysslar inför Alla hjärtans dag med min fina klass.
På väg hem från jobbet mötte jag Bonden. Så vi stannade och pratade. I varsin bil. Mitt på 70-vägen.
Då slog det mig:
Det är rätt mycket landet över det va?
Eller gör ni så i Stockholm också?
Sen när jag körde på vår "egen" grusväg var det en stor lastbil som hade blockerat den.
Då var jag inte lika förstående.
Bonden har visserligen snöröjt en stor "vändplan" för den lastbilens skull.
Fast jag trodde ju att det var meningen att lastbilen skulle stå där.
Inte jag.
Men lika glad för det är jag, men gladast är nog....
Ja, vem?
AAAAAAAAAARRRRRGGGGG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Fast det är ju inte de bästa läsarnas fel.
Men jag skulle kunna slå sönder något.
Ja, jag gör det.
Ska man börja?
Jag kom som vanligt hem först, så är det nästan alltid.
Bonden har varit på sprutkurs idag. Alltså suttit i skolbänker hela dagen. Vad kursen handlar om kan ni ju fundera på.
Frågan är nu om jag ska börja städa eller sitta kvar här en stund?
Tänk om jag hinner med för mycket innan han kommer hem. Det vore väl onödigt?
Fel, och fel igen!
Jag blev uppringd av Gunborg Wallin. Följande händelseförlopp:
Ring, ring (eller egentligen en betydligt modernare ringsignal, tänk tv-spel).
- Ja, det är Elin.
- Mitt namn är Gunborg Wallin. Är du barn i familjen? FEL 1
- Nej, jag bor här (för alla vet ju att barn i familjen inte bor hemma utan någon annanstans).
- Jaha, du är fru. FEL 2 (ni vet, Bonden och jag är ju inte gifta, jag ljuger i min bloggadress).
Jag brydde mig inte om att kommentera fel 2. Gunborg ringde från Smålands Jerusalem, jag är inte säker på att hon förstår sig på samboskapet, förlåt, skamboskapet.
Jag tror hon ville sälja lotter till förmån för psoriasisförbundet. Vad man vinner vet jag inte, för jag avslutade samtalet innan hon sagt klart meningen.
Ok att jag får visa leg på Systembolaget, men barn i familjen??
På riktigt, alltså!
Jag har hjälpt till. PÅ RIKTIGT!
Bonden har tömt och ska riva det gamla mjölrummet i lagården. Eftersom den här gården inte producerat mjölk sen 60-talet så fanns det en del damm där.
Det fanns också massor av skräp som Bonden redan lagt i säckar. Lägg till en hel del råttskit till detta.
Nu har jag hjälp till att lasta detta på vagnen.
Visst vore det äckligt om jag inte duschade i kväll?
Anna, minns du?
Förkylningnen drivs sakta men säkert sin väg!
En del av sofftiden har spenderats ca 13 år tillbaka i tiden.
Jag har återläst en av de tonårsromaner som fängslade mig och mina vänner mest.
"Knappt lovlig" av Katarina von Bredow.
Det var något kittlande med en 15 år äldre grisbonde...
Fast jag sökte aldrig aktivt efter en bonde.
Jag fick en ändå. Yngre och utan grisar.
Men hallå...
...vilket var sämst, startfältet eller programledarna?
Jag hoppas på bättring till nästa vecka.
Mer orkar jag inte just nu.
Fast jag fick blommor av Bonden idag. Inte för att jag är värd dem, men ändå.
Fröken Elin goes rabies
Förbannade förkylning som inte ger med sig. Jävla sömn som däremot ger med sig. Uteblir.
Och så lite sånt man inte bloggar om.
Stackars Bonden.
Jag är inte lätt att leva med.
Helt rätt!
Jag har beställt kläder på H&M.
Det blev piffiga koftor, skjorts, toppar, linnen, munkjacka och pyjamasbyxor.
Idag fick jag första leveransen.
Munkjackan och pyjamasbyxor.
Det kan inte bli bättre.
Helt rätt val H&M!
Snart sommar!
Så nu är det snart sommar, minsann!
Jippie!!!
Vaddå "en fluga gör ingen sommar"? Det har jag aldrig hört talas om.
Nej, jag hör inte vad ni säger.
LALALALALALALALALALALALALALALALA
*händerna för öronen*
Det blir snart sommar!!!!!!
Nu ska jag bjuda flugan på saft.
Och svett.
Undra var man får tag i koskit nu?
Men nu blir jag rörd...
Jag kommer hem från jobbet, totalt slut, hungrig, trött på snö och halkiga vägar.
Tänker hämta posten, hoppar genom drivorna, snön når ändå över de höga skaften på stövlarna.
Och i postlådan får jag syn på det här. 
Har ni sett ett så fint paket någon gång?
Det kommer från en av mina läsare! Förstår ni så glad och pigg man blir!? Det är liksom bättre än alla energidrycker i världen.
Och vilken talang hon har, kolla kortet!
Sen när man vecklar upp det så är det så här fint!
Och i paketet ligger en äppelskivare! Jag behöver en sån! För jag har nio äppelträd, som ger massor av frukt.
Tusen tack fina EMMA!!!!! Kom hit på äppelpaj till hösten vettja!
Här på landet håller vi ihop!
De har inte tiden att bry sig.
Var finns det folket?
Inte här i min socken i alla fall.
För vilken omtanke det finns. Vilken medmänsklighet.
Igår, när jag lagt bilen i diket, stannade alla.
Och ja, det är en del som kör just den vägen på morgonen.
Bland annat skolbussen, med i stort sett alla mina elever i. De kom till skolan, oroliga för att fröken kört i diket. Tänk om hon slog sig?
Grannar, det kallar vi varandra lite till mans här på slätta.
Fina grannar, som frågar hur det gick, hur jag mår, om jag fått hjälp.
Klart jag fick hjälp, av bästa Bonden så klart.
Jag mådde bra. Fast jag darrade. Grät gjorde jag bara när jag ringde till mamma.
Men vilken tid det tog att få upp bilen.
Hjälp fick vi även av snälla grannen och släktingen, som kom förbi, stannade och var behjälplig med att sätta dit kedjor som hela tiden lossnde.
Nej, jag kan inte riktigt skratta åt det ännu.
Jag kan inte skratta åt att det blev skador på sprillans nya bilen.
Det är inte kul.
TACK!!!
Fucking skitdag!
Jag gillar inte måndagar.
Jag gillar inte snö.
Jag gillar ingenting idag.
Jag kommer drömma mardrömmar om den där stolpen, men jag har slutat darra nu.
