Men hur var det nu igen?

I vårt pannrum finn en "kom ihåg"-lapp över hur man gör när man ska tända i pannan.
Vi har hjälp med det ibland. Inte att komma ihåg men med att tända.


Så där ja, med lapp kommer man ihåg.

Lappen kommer från Demensförbundet.

Kan det ha något med saken att göra?


Jag har tillgodo!

Jag glömde Earth Hour.
Ojdå.
Men för tre år sen hade jag strömavbrott i tre dygn.
Jag tycker att jag har en del till godo...

Förresten, hur mycket energi och miljöförstöring går det inte åt till alla klimatkonferenser?

Jag har en nyhet till er:

Man kan ha möten både på telefon och över internet. Utan flygplanstransporter inblandade. Sug på den.

(Okej, jag ska släcka ner nu).

Mmmmm....



Räkröra med avokado, rödlök, citron och stenbitsrom på örtkryddad våffla...






Plankstek med oxfilé, duchessepotatis, champinjoner, tomater och bearnaisesås....

Jag missar inte en chans när jag får den!

Jag och Bonden har varit på A6 i kväll. Först och främst skulle jag lämna tillbaka en tunika som jag köpte där i söndags. Sådana handlingar övergår helt Bondens förstånd. Varför köper man något man inte vill ha??
Jag skulle visserligen kunna räkna upp ett antal bilar och andra fordon som Bonden köpt och sedan sålt för att han inte ville ha dem längre. Att han har använt dem tycker inte jag spelar någon roll. Jag fick ju i alla fall tillbaka lika mycket pengar som jag gav för tunikan!
En annan sak som Bonden inte förstå är varför jag vill kolla över utbudet i alla butiker innan jag bestämmer mig för vad jag ska köpa. Fast en del butiker kan man ju vara utan. Clas Olsson till exempel. Den kan man vara utan. Fast nu skulle vi köpa en adapter. Den hittade vi direkt. Gud så skönt. Slippa gå runt där bland alla skruvar, eldosor och verktyg. Allt sånt som Bonden gillar. Men innan vi går ut talar jag om för Bonden att jag bara ska köpa ett paket ljus också, så slipper vi gå in på IKEA. Jag känner mig så snäll.

Bonden:
-Jo, men jag skulle nog vilja gå en runda.

Jaha, tänker jag. Då slapp jag inte eldosorna.

Bonden igen:
-Jag går gärna en runda på IKEA, det var längesen.

Vänta lite nu. Backa bandet. Detta måste dokumenteras och skickas till riksarkivet.

J a g   g å r   g ä r n a   e n   r u n d a   p å   I K E A

Jag är inte den som missar den chansen. Jag vet att det inte går att ta nästa tåg.
Så vi gick på IKEA. Jag köpte ljus. Och fler ljus. Och servetter. Och en stor skärbräda. Och 6 st äppelgröna bordstabletter till altanen.

Bonden betalade.
Igår lovordade han mina lammfärsbiffar, dukade ut och röjde i köket utan att jag bad honom.
Antingen kör han världens förspel eller så ska jag bli orolig.

Jag skickar det vidare!

Jag har fått en ny kommentar på mitt inlägg om LV-filten. Från lantbutiken.se.

"Hej!
Vill bara informera om vår E-Butik. Länka gärna till oss om ni vill.
Lantbutiken.se - Din jordnära butik!
Lantbutiken erbjuder ett brett sortiment inom lantbruksprodukter, hästartiklar, trädgårdsartiklar, husdjurstillbehör, skadedjursartiklar, byggartiklar, kläder och skor mm.
Varmt Välkommen!
Med vänlig hälsning
Lantbutiken.se"

Jaha, tänker jag, en sån där reklamkommentar. Såna där som hamnar på alla bloggar.
Men när jag surfar runt bland mina favvobloggar är det ingen annan som fått denna kommentar, bara jag.
Visst, bondmora i all ära, men jag bloggar ju om filtar för 7000 spänn.
Självklart har jag kollat in vad de har att erbjuda. Det första jag ser är en stängselklubba, en elrepsstolpe, kompressor och ett lastflak.
Så du, Lantbutiken, jag tror jag avstår för egen del. Men jag säger till Bonden att ni finns. Han kommer att gå helt bananas. Det finns några bönder till bland mina läsare. Jag tror säkert de blir intresserade.
Lantbutiken var det. Så där har ni länken.

Nu till nästa fråga:

Vad får jag för provision?

7000 var det.

Så är LV-filten min...


Kamran, jag är inte alls så kräsen!

Maria Montazami rynkar på näsan åt de små julklapparna från Louis Vuitton.
Tills hon får filten.

Jag tycker att hon är bortskämd. Kräsen är hon också.

Så du Kamran, vill du se uppskattning så ska du köpa LV till mig.!

Fråga Bonden, han vet.

Jag skulle bli glad för BÅDE sminkväskan och filten.

Det var inte alls så att jag ville ha fler julklappar när Bonden köpte LV till mig. Påstår han det så ljuger han bara.




Fast du Bonden...
Om du köper en sån här ska jag aldrig mer klaga på att det är kallt i huset när pannan krånglar.
Jag looooovaaaar!!

När jag tänker på gult så tänker jag på...

...RAPSBAGGAR!

I min familjs bekantskapskrets har det här med den gula färgen och faran för rapsbaggar i åratal varit ett stående skämt. Det hela har sin bakgrund i när vännen, till lika idrottsläraren skulle beställa nya skoltröjor. Han ringer då till en t-shirt-tryckeri i Skåne.
- Jo, vi hade tänkt slå till på färgglatt och bestämt oss för gult!
- Guuelt??????!!!!!!
-Ja, gult, nu till sommaren, solens färg, härlig skolanda.
- Men RRRRRAAUPSBAUGGEN DÅ????!!!

Idrottslärarvännen, som har väldigt nära till skratt, höll nära på att skratta ihjäl sig. Vaddå rapsbaggar liksom? Vad kan de utgöra för fara för en gul t-shirt? Hahahah. Gud så skoj. Sedan har det i alla år låtit följande:

-Jo, jag funderar på att köpa en gul klänning.
- Guuel?? Men raaupsbaugen då? Hahahahaha!

Jag är ju nämligen uppvuxen i Småland, helt utan rapsfält, men med en hel del skog. Ett ställe där man skojar om rapsbaggar, men inte om granbarkborrar.

Så flyttar jag till östgötaslätten. Till Bonden. Till gården. Till stället med ett rapsfält på andra sidan vägen.
När jag kommer hem med en ny solstol, och talar om för Bonden att jag valde mellan den cerisa (som jag köpte) och en gul, och att jag fortfarande känner mig osäker på om jag valde rätt, tittar han på mig som jag är dum.
För INGEN köper väl en GUL solstol???

TÄINK PÅE OUJUPSBAGGEN, DÖE!

Nu gör jag det.

En snygg, gul marimekko-vaxduk?
Nej, just det, rapsbaggen.
Härligt gula, färgstarka stolar till nya altanen?
Nej, just det, rapsbaggen.
Gula, sommarfina dynor?
Nej, just det, rapsbaggen.
En gul, corvette stingray?
Nej, just det, rapsbaggen.

En sak gillar jag. Sånt där medel som Bonden sprutar på rapsåkern.
Det tar död på rapsbaggar!







Det går framåt...

Nu, i kväll, är jag feberfri. Najs.

Jag har orkat en sak idag. Plockat fram vår- och sommarkläder. Man kan ju faktiskt se benen på mina renar igen, så nu kan jag snart plocka in dem.

Och gå barbent själv. Fast det tänker jag göra i L.A.

Snart bara två veckor kvar. Jag har börjat packa. Och börjat smörja in benen med "brun utan sol".
Jag vill ju inte att L.A-borna ska få en chock.

Idag blir det inte bättre...

Jag är sjuk. Stackars mig. Stackars er, som inte får nya inlägg att läsa.

Så idag blir det inte bättre än så här:

Hur ser er musmatta ut? Den till datormusen alltså, något annat vill jag inte veta.

Så här ser min ut, i total avsaknad av en laptop:

 

En betydligt fräschare Johnna Dear...

Förvånad, någon?


Drar mitt strå till stacken

I december månad klädde jag vårt päronträd i grupper av röda, stora julgranskulor.
När sen snön och rimfrosten kom var det så otroligt vackert. Så man blev rörd.

Sen kom det mer snö. Och mer snö. Sen mer snö igen.

Nu, i mitten på mars, är det inte lika vackert längre. Därför tog jag ner dem. Tomten, som stått på verandan lika länge, fick också flytta tillbaka till källaren.

Jag har gjort vad jag ska nu. Fritt fram för våren!!

Sen funderar jag över detta:

Hur mycket svor gubben från Östgötakraft, som skottat fram vår trekammarbrunn för att kunna tömma den, då han upptäckte att det på locket låg ca 20 stenbumlingar?

Fast det är en jättefin stenpyramid på sommaren, det är det!

Jag tycker faktiskt att han kunde lagt tillbaka dem, i pyramidform, igen.


ÄÄÄNTLIGEN!!!

Ända sen jag började blogga, eller till och med tidigare än så, har jag drömt om att bloggen ska uppmärksammas i media.
Lätt glansig i blicken har jag läst olika listor med populära bloggar. Läst bloggtips. Suckat drömmande, om det ändå var min tur.

Så nu har det äntligen hänt!

Inte i någon lokal reklamblaska.
Nej då, rikstäckande medium.

I vilken tidning kan bondmoras blogg passa bäst??

Jo, i LAND så klart!

I sin bloggspecial väljer de ut MIN blogg som ett av bonde-bloggstipsen.

Klockrent alltså.

Stolt?

Skitstolt. Så stolt att jag väckte Bonden halv åtta en lördagsmorgon. Han som skulle få sova ut vaknar med en tidning upptryckt i synen.

Fast sen var jag tvungen att ändra lite i min info.

Jag har ju hunnit bli 28.
Tycker ni att jag ska kontakta Land för en dementi?


Jag kommer igen!

Ibland känner jag mig manad att skriva om något seriöst.

Fast sen ångrar jag mig.

Jag är bara så grymt oseriös. Eller så beror det på att jag inte orkar. Slut på energi.

Men en bra sak är att gårdsplanen börjar bli en lerpöl nu. Snön SMÄLTER alltså!!

Nu ska jag surfa runt och hitta något jag kan bli riktigt upprörd över. Så jag kan blogga seriöst sen.


Lent som en ohyvlad bräda

Jag är medlem på bondeliv.se
Så klart.

Bonnfruar hänger där.
Jag typ.

Och så de som har t-shirtar med texten:

"RIKTIGA BRUDAR RAKAR MUSEN MED MOTORSÅG"

Behöver jag säga att jag föredrar facebook?


Dagens färg är grön!

För jag tänker göra er gröna av avund.

Igår drog Bonden och jag på spa. Min födelsedagspresent.
Först gick vi en runda på stan i Tranås. LV var med, dagen till ära. Vid besöket i bokhandeln small det till i taket så att dammet rasade. Gissa om jag sprang ut? Vem är inte rädd för takras liksom?? (Särskilt rädd var jag ju om min LV, förlåt BONDEN så klart!) Efter att studerat husets arkitektur ett slag insåg Bonden och jag att det inte kan ha handlat om snö. Sedan blev vi så engargerade i en diskussion om både fallande bokhyllor och nerrasade köksskåp vid renovering att vi sprang förbi butiken jag hade siktet inställt på.
Visst är det bra att man kan gå tillbaka på gator?
Så det blev en ny, mörkbrun skinnjacka med mudd. Perfekt. Passar fint ihop med LV.

Efter lite småshopping i andra trevliga butiker var det dags att checka in på Badhotellet.
På rummet installerade vi oss i sällskap av champagne och fruktbricka. Medan jag gick och avnjöt en rofylld ansiktsbehandling gav sig Bonden ut på stan igen.
För man kan inte bada naken på spa. Trots kravet på badbyxor "glömmer" han dem gång på gång. Han har en hel del badbyxor faktiskt. Hemma i garderoben.

Tillsammans med Bonden, iklädd badbyxor, och mitt nya ansikte begav vi oss tillsammans ner till spaavdelningen. Vi började med en tur ner till Svartån, med bastutunnor och badtunnor. I bastutunnorna var det gott om plats, vi fick en för oss själva. I badtunnorna var det antingen kärringsoppa eller stämningsfull körsång. Vackert i all ära, sången alltså, men vi vågade oss inte på den tunnan, för vi tyckte att deltagarkraven var lite väl höga. I stället gjorde vi oss beredda på den andra badtunnan. I samma ögonblick som två tantbadare klev över tunnans kant, kastade vi oss i. Tänk er leken "Hela havet stormar" så förstår ni stämningen.

Eftersom Bonden och jag är två exemplariska människor, avstod vi efter en stund våra platser till nästa deltagare i leken. Vi begav oss i stället in på hotellet igen, där vi i varsin däckstol avnjöt vin och öl. Vi passade också på att bada i den varma bassängen, där vi INTE crawlade, och värma oss lite extra i ångbastun. Sedan avslutade vi med varsin behandling, kurbad för Bonden och massage för mig.
Underbart.

Mycket rena och avkopplade gjorde vi oss snygga (snyggare) på rummet innan det var tid för supén. Fördrinken intogs i den vackra salongen, sedan visades vi in i matsalen för att förföras av en femrätters meny.

Jo, vad kul att ni undrar det, men jag kommer ihåg menyn, så här följer den.

Skaldjurssoppa med kräftpanacotta på grännaknäcke.
Rökt älginnanlår med inlagda päron, chevre och balsamicohonung
Apelsin- och morotssorbet
Oxfilé med potatis- och västerbottenterrin och ugnsbakade rotfrukter
Karamellfromage med svartvinbärschutney med karamellkrisp

Till det ett vinpaket av vita och röda viner

Jag mår bra idag. Underbart bra.

En påse med decleórprodukter fick följa med hem. Helt okej, faktiskt.

Grön, någon?
Det är lugnt, det bjuder jag på!

Jag glömde en sak....

Jag ska på lyxgourmetweekend i morgon. Med spa.

Tänkte att ni ville veta det...

Fredagsskålen - en av mig bortglömt tradition

Jag har ju fredagsskål på bloggen. En tradition varje fredag.
Synd att jag glömmer bort det bara. Att bloggskåla.

Men idag är jag med!



Här skålar jag med mig själv i badrummet. Lite lustigt ljus, men inte en chans att jag sätter en blixt i mitt vinterbleka, trötta, ofixade ansikte.

Bonden han kör med motorsågen.
Fast inte i badrummet.

Skål på er!

Varken asfalt eller parkeringshus

Vi kollar på "Sveriges värsta bilförare", i brist på annat.
Plötsligt drar jag mig till minnes när jag under min egen körkortsutbildning hade stadskörning.

Det var min tur att köra.
Ut ur ett parkeringshus.

-Jaha, då är det vänster här va? säger jag.

-Nej, säger körskolläraren. Vi ska inte ta trapporna ut.

Det går upp för mig att man inte ska följa skylten för "Utgång" när man är bilburen...

Bonden tycker att det är skönt att vi bor på landet.

Han har tydligen helt glömt min dikeskörning.

Om de har problem, vad har inte JAG!!???

På tv4-nyheterna igår talades det om att si och så många svenskar i storstäder saknar tillgång till grönområden. Politikerna vill råda bot på detta.
Jag och Bonden utbrister i kör:

MEN FLYTTA DÅ!

Ja, det var vår inställning till detta storstadsproblem. Därför ska jag vända på det.

Vet ni hur långt jag har till asfalt??
Det är bra mycket mer än 300 m i alla fall. Så jag ska minsann klaga. För mina skor far grymt illa av detta.
Jag är ingen tjej som köper skor gjorda för grus och lera. Jag vill ha sko med klack.

Som dessa.


Men jag har knappt använt dem 10 gånger.

Ännu färre gånger har dessa kommit till användning.



Det går inte att gå utanför dörren med dem, klackarna fastnar i leran eller blir skavda av gruset.

Men det finns faktiskt skor jag har användning av.



Jag har till och med slitit ut ett par likadana, fast röda. De gick inte ens att laga med plastic padding.

Sen finns det dagar när det är riktigt illa. När det bara finns pölar.
Jo, jag inser att de dagarna kommer snart igen.
Jippie vad kul!
Såna dagar har det hänt att jag visat mig på Ica, iklädd finkappa, basker, kjol, chic handvändska i armvecket...
och sen de här:

Våga vägra blåställ liksom.

Fast just nu står de och dammar i pannrummet.

Jo, det är Bonden som står för ordningen där, som ni ser.


Men varför inte "lite" blötsnö som grädde på moset?


Samerna har över 100 olika ord för snö. Jag har bara fula ord för snö.

Bajssnö. Där har ni ett.

Vid halv ett-tiden idag snöade det bokstavligen helt från sidan.
Så är det att bo på en slätt i snöoväder. Jag kan hantera drivbildning. När det är lössnö.
Men inte när det är bajssnö.

Man får en liten klump i magen av att sätta sina elever på skolbussen i sånt här väder.
Fast vi har världens bästa busschafförer, som sätter säkerheten framför allt.
Massor av rosor till dem för det.

Säg inte att det är en vanlig svensk vinter. Vanliga vintrar stänger man inte vägarna på östgötaslätten. Vanliga vintrar rasar inte tak in som om de vore fallfrukt.

Är det någon som kan tala om för kung Bore att LAGOM ÄR BÄST!!!!?????????????


RSS 2.0