Han är så rolig sååå

Jag för krig i dag. Mot maskrosor och dammråttor. I dessa ständigt återkommande konflikter får man aldrig någon förstärkning, fredstyrkorna uteblir. Förresten vet jag inte om fred är ett alternativ i detta krig, den enda lösningen är att både maskorosor och dammtussar kapitulerar och lämnar mig i fred. Troligt att det kommer att hända? Inte direkt.

Jag fortsätter alltså mitt krig. Till min hjälp har jag trots allt en dammsugare med jättelång sladd (fast det hjälper inte mot maskrosorna). Sladden är så lång att försäljaren som sålde den till Bonden bestämt hävdade att med denna pjäs gick det att dammsuga ett helt våningsplan utan att behöva byta eluttag.

Jovisst, eller hur? Om man sätter i sladden i ena änden av köket räcker den till två tredjedelar av vardagsrummet. Kök och vardagsrum ligger bredvid varandra. Det är en hel del kvar på våningsplanet då, men det går ju att sätta sladden i ett annat uttag, det är inget problem.

När jag dammsugar och krigar med full attack i vardagsrummet lossnar sladden, som vanligt, i köket. Jag släpper dammsugaren och gör mig redo att ta tag i sladden för att dra den till mig. Precis när jag ska göra ett ryck går dammsugaren igång igen. Nu ska ni veta att jag ofta pratar för mig själv, när ingen annan hör. Jag får så kloka svar då.
Alltså utbrister jag förvånat:

- Vad hände nu??

Då hör jag ett asgarv i från köket.

Han är rolig den där Bonden.


Henne blir vi inte av med

Jag kollar på Lyxfällan.
Rosanna. Ja, vad ska man säga? Mer än att jag är helt säker på att vi snart kommer att se denna tjej i varenda dokusåpa som visas på tv3. För ni minns väl Vanita? Sist jag såg henne hade hon blivit utsläpad på en för henne mardrömssemester i svenska fjällvärlden, långt från Stureplan. Hon bar handväska tillsammans med skoteroverall när hon var ute i meterdjup snö.
Vet ni, det har inte ens jag.

En gemensam sak för Rosanna och Vanita (och flera därtill i Lyxfällan) är kreditkorten. Tror de att kreditkort innebär att man inte behöver betala?? Vem ska då betala? Mastercard? Är det deras syn på välgörenhet?
Jag hade inte ett enda kreditkort tills för ett år sen. Jag skaffade ett efter att vi suttit fast i USA på oviss tid (askmoln ni vet, men vi hade tur och kom hem efter två dygn). Mest för att ha någon form av "säkerhet" vid t ex semesterresa och man råkar ut för oförutsedda (och höga) utgifter.

Visst har jag använt kortet några få gånger i vardagen. Men det har jag betalat direkt när räkningen kommer, allt på en gång.

Flera gånger när jag ser på Lyxfällan blir jag illa berörd och känner medlidande med dem som tappat kontrollen på sin ekonomi. Men i kväll blir jag bara förbannad.

Avslutningsvis kör jag samma länk som underbara Bloggkommentatorerna. Bara för att det är, precis som de säger, grymt kul.

Dagens oviktiga vetande

70. Exakt så många steg är det från mitt kök till min gräslök (eller vårt kök då om ni är petiga, men gräslöken är bara min!).
Det blir 140 steg fram och tillbaka, i alla fall de gånger man inte känner för att stanna kvar vid gräslöken resten av kvällen. Oftast går jag tillbaka in igen. Nog för att gräslök är gott, men helst i kombination med något annat. I en sås tillsammans med cremefraiche och chilisås, som täcke över några laxfilér till exempel. Det är kvällens meny.

Slutsatsen av detta mindre viktiga inlägg blir att vidare fundera över varför jag placerade gräslöken där jag gjorde? Allra längst bort i trädgården? Platsen är visserligen bättre än den gamla, eftersom gräslöken då var placerade några meter i från där Bonden tömmer sprutan. Fast den var betydligt närmre köket då.

Jag vet att en gräslök är lätt att flytta. Men rabarberna som växer bredvid är inte det. Det tar flera år för dem att återhämta sig efter en flytt. Nu har de precis gjort det.

Drömmen om en välplanerade köksträdgård får fortsätta att vara just en dröm.

Men i morgon ska jag anlägga en prennrabatt!

Det räcker inte med traktorer

Jag fick den här av min jobbarkompis, tillägnat Bonden.






Bondens finaste, näst efter mig då förstås.
Själv ska jag skriva en låt tillägnad min LV, den kommer så klart att bli en succé.



Adressändring

Jag har flyttat. Jo, det är sant. Numera bor jag på altanen.
Där har jag det fett najs.




Dessutom är det skaplig utsikt.



Där till vänster ser ni min trädgård. I den var jag för övrigt världens tuffaste igår. Helt ofattbart cool.

Tänk er detta scenario:

Bonden iväg i traktor.

Bondmora hittar orm i trädgård.

Bondmora skräckslagen för just ormar.

Bondmora vägrar dock ha ormar i sin trädgård.

Bondmora ringer inte efter Bonden.

En orm mindre i trädgård.

Det var allt jag hade att säga om det. För övrigt vill jag inte tänka på det igen, det blir så svårt att gå när tårna är helt ihopdragna av obehag/skräck.


Av barn och dårar får man höra sanningen

Under fredagens lunch i matsalen diskuterar jag och en kollega att vi ska träffas på Blåkulla på Skärtorsdagen.
En flicka i min klass ser lite undrande ut.

-Jo, alla vi tanter här på skolan ska åka till Blåkulla, berättar jag.

- Men du är ingen tant, svarar flickan självsäkert.

- Nähä, men när blir man tant då? frågar jag.

- När man fyller 40, konstaterar hon utan eftertanke.

Så nu vet ni det. Man blir tant när man fyller 40. Absolut inte innan.

Barn är underbara. Jag älskar mitt jobb!


Anledning?

I kväll ska vi äta färska räkor, hemkokta kräftor, pilgrimsmusslor, löjromstoast och gratinerad hummer.
Till denna skaldjursplatå ska det drickas champagne.

Om vi firar något?
Måste man ha en anledning?

Men om man nu måste det så kan vi säga att vi firar vårens ankomst, att det snart är påsk, att det finns många som vill byta till sommardäck och att vi hade 10-årsjubileum i december. Vi glömde liksom bort det då.

Värt att försöka?

Nu har både Storkatt och Lillkatt gjort varsitt försök att gosa med Bonden som ligger och sover i soffan.
Ingen reaktion.
Undra om det är värt att även jag ger det en chans, eller ska jag låta bli?

Tårar

Sitter vid tv:n, zappar runt, stannar upp vid Talang och.....börjar gråta.




Asgarv

Det här klippet hittade jag på Josephine Bornebuschs blogg. Det är hur kul som helst.


10 dagar ledigt!

Vet ni vad?

Jag har påsklov!!



Roligt, roligt!!

Mycket ska man höra innan öronen trillar av

Undra varför de där läkarna är så arga på Silvia?
Jag trodde det var kungen som stod för det upprörande i kungahuset.



Eller är det kungen som är arg? Silvia har väl lite mer orsak att vara det?

Inte lika kul

Jag tror inte att det har undgått mina läsare att jag gillar att handla kläder. Jag skulle vilja påstå att alla sorts kläder är roliga att handla. Dessutom älskar jag att läsa modetidningar, kolla på kläder online och bara njuta av vackra plagg. Däremot läser jag inte modebloggar, de inspirerar mig inte. I alla fall inte dem som drivs av unga tjejer som vill ha skjorts och vara barbent mitt i vintern. I jämförelse med dem är jag en gammal tant. 

Jag påstår inte att jag är ett modelejon, men sättet att uttrycka sig med kläder intresserar mig.

Ja, jag gillar att handla.

Utom en sak.

Sockar (eller strumpor som jag efter flytten till Östergötland lärt mig att man ska säga).

Det är grymt tråkigt att köpa strumpor. Det finns inget intressant mode i strumpor.
Hur ofta hör man någon säga:
- Men guuud vilka snygga strumpor, du bara måste tala om var du har köpt dem!!!???

Nej, strumpinköp får mig att gråta av tristess. På grund av detta är det möjligt att jag är innehavare av den mest slitna strumpparken i hela Sverige.

Om det inte var så att jag själv äcklas av bilder på fötter hade ni fått se en närbild av det slitna par jag har fått på mig idag. Fast jag väljer att skydda er från vämjelse. Det ska ni vara tacksamma för.

Det finns fler som funderar över det där med strumpor. Är det någon mer som vill hänga med på denna bloggtrend?


<3 <3 <3

I dag firar mina älskade föräldrar 40-årig bröllopsdag. Det är respekt på den.



Dessutom har de gjort det otroligt bra. De har bland annat skapat och uppfostrat tre helt fantasktiskt underbara barn.

Grattis, världens bästa mamma och pappa!



Ljuvligt, eller vad det nu var

Idag har säsongspremiär på altanen. Jag sitter ute och äter min lunch och njuter av att det finns värme i luften.
Samtidigt som jag läser en god bok lyssnar jag på fågelkvitter och vattnets brus från ån nedanför...

....samt mullret från ett antal crossmotorcyklar som kör järnet på det intilliggande gärdet.

Bonden har stubbrace. Vi har tydligen olika definitioner på hur man njuter av våren.


Har radarn påkopplad

I dag har jag, efter mitt dagsverke, ägnat mig åt helt annan shopping än i lördags. Företaget behövde lite. Bonden behövde lite. Jag behövde inget. Att jag sen alltid vill ha, det är en annan sak.
I alla fall begav jag mig ut för att köpa en kassabok, kalender, plastfickor, register, pärmar mm. Inte en endaste liten klänning. Som jag skrev på fejjan tidigare i kväll får man inte dra av klänningar på lantbruket. Genast fick jag en kommentar om att Bonden nog gärna "drar av" klänningar på lantbruket. Det är visserligen sant, men sen kommer revisorn att lägga sig i, det blir för många inblandade då. Så vill jag inte ha det. Jag gillar tvåsamhet jag.

Nu kom jag hem utan klänning. Men inte utan väska. För jag har ständigt min radar på. Känselspröten läser hela tiden av omgivningen.

Titta vad jag hittade i en lastpall på Överskottsbolaget (ÖoB kort och gott).
En äkta vara från militärens överskottslager.



Vet ni att jag spanat efter en canvasväska med skinndetaljer? Perfekt till en ljus sommarklänning och bruna platåsandaler.
30 spänn kostade den här lilla rariteten.

Det är dumt att stänga av radarn. Man kan ju missa något.


Nytt, nytt och nytt!

Idag har jag gjort något ovanligt trevligt. Jag har mött upp två fina vänner från förr i en lite större stad, också den från förr. Väl där fick magnetremsan på kortet gå varm.
Vad det bidde? Det bidde ingenting!

Äh, bara skoja, klart det blev.

Ett litet axplock av det jag kom hem med:


Lindex Shop Online - Klänning
Bild från Lindex shop online

Lindex Shop Online - Klänning
Bild från Lindex shop online


Sen har jag köpt en jumpsuite, bilden blir kass men det ska visst gå att klicka på den.


Visit hm.com


De flesta tycker nog att det är asfult med byxdressar. Det tyckte jag också förr. Men inte nu längre. Om jag bryr mig vad andra tycker? Ja, ibland. Men inte i det här fallet.

Det allra mest underbara jag kom hem med var ett par gummistövlar från Tom Joule. En helt underbar butik som funnits i Jönköping i två veckor. De har en ny butik i Stockholm också. Gissa om jag kommer att besöka den?? Pernilla Wahlgren har redan gjort det. Vi gillar samma vi, minsann. (Jag köpte de stövlar som visas på den översta bilden i hennes inlägg.)

Det blev en hel del annat också.
Om jag köpte en väska?
Vad tror ni???

Som kuriosa stod även Ida Sjöstedt i en butik och beträttade om sin design. Jag lyssnade en stund. Sen gick jag, för mina ögon tindrade inte på samma sätt som de övriga åhörarnas gjorde. Visst gör hon jättefina kläder, men det där med att sy, det skrämmer mig.
Visserligen kan man ju köpa hennes kläder färdigsydda, men jag kunde inte kolla på dem, för hon stod i vägen.

Fredagsmys



Utomhus: En bonde som sätter upp altanräcke.

Inomhus: En bondmora som just har hällt upp första glaset vin.

Tänk att det finns dem som menar att vi lever ojämställt.

Hur tänker de då?

Alltid är det någon som blir avundsjuk

Titta så fint vi har det i vårt garage (var så vänliga och strunta i att jag inte har målat klart det, trots två sommarlov).



Dubbelt upp med Ford Mustang! Den högra är dock inte våran, den bara bor hos oss på vintern. Dessutom har den riktigt slitna däck. Kanske dags att köpa nya?


Vågat!

Jag ska testa något nytt idag. Vidga mina vyer.
Släppa lite på spärrarna. Trotsa mina fördomar.
Det är dags att få lite ny luft under vingarna.
Våga ta steget ut i det okända.

Jag tänker börja dammsuga i andra änden av huset! 
Starta i sovrummet och sedan jobba mig bort mot tvättstugan.
På det hållet har jag aldrig gjort det förr.

Trevlig helg på er!

/Bondmoran, snart en erfarenhet rikare.

RSS 2.0