Jag och Bonden

...framförallt inte idag.

Ifall jag glömmer i morgon...

God Jul till Er alla!

Traktorvåfflor

Den här har Bonden svurit upp i kväll. Enligt honom är det inte en lampa utan en slampa.

Jag som trodde att jag var hans köksslampa?

Men fin är den!

Varje gång jag tittar på bilden så skrattar jag högt.

Om jag måste väljs ut en favoritplats i vårt hus så är valet inte lätt, men det finns en vinnare.


Badkaret

Jag badar varje kväll under vinterhalvåret. Oftast alldeles för sent på kvällen, men det är bra sömnpiller.

I morse skulle jag upp till kyrkan för luciaövning. Till kyrkan finns två vägar. En lång och en kort. Den långa är hyfsad röjd från snö. Den korta är sällan röjd från snö.

Gissa vilken jag tog?

Jo, den korta så klart.

Lägg till att jag körde vår lilla bil. Den, en Avensis, är visserligen ganska stor, men den saknar fyrhjulsdrift.

När jag hade passerat de sista gårdarna på den korta vägen syntes inte vägen längre. Nej, det var ett jämt täcke av ca 40 cm snö. Då var det för sent för att vända. När man ska köra i snödrivor gäller det att gasa. Så jag gasade på samtidigt som jag skanderade "KOM IGEN DÅ, KOM IGEN DÅ!!!!" Under tiden försökte jag liksom gunga fram bilen med kroppen. För alla vet ju att det bästa sättet att undvika att köra fast med bilen är att gunga med kroppen.

Jag fastnade en gång lite lätt, kom loss och gasade igen. En gång fick jag stanna på den lilla fasta mark som fanns för att backa och ta fart mot nästa driva.

Tro det eller ej, men jag kom fram till kyrkan!

I eftermiddag kom Bonden till mitt jobb för att byta bil med mig. Han skulle ut på en snörunda och eftersom jag jobbade sent var det bäst att jag fick ha den stora bilen. Den med fyrhjulsdrift.

Jodå, jag kom nästan hela vägen hem. När det var drygt en kilometer kvar av grusvägen stannade jag vid en mötesplats. Och trots att jag var på rätt sida snöpinnen, så gled jag ner i diket. Och där satt jag. Bonden med traktor befann sig fem mil bort där han röjde snö. Det var bara att dra på sig termobyxorna och knalla hemåt. Bilen stod där den stod och skulle knappast flytta på sig.

Efter en stund ringde grannen, som passerat min dikesparkerade bil och erbjöd dig att dra upp mig. Bonden hade nämligen dragit upp hans fru tidigare idag.

Här på landet byter männen tjänster med varandras fruar.

När det gäller dikeskörning/fastkörning alltså. Inget annat!

Jag kollar på Nobelfesten. De intervjuar pristagare som förklarar storheten i sin upptäckt. De diskuterar matsedeln. De lyfter fram Nobels historia. De pratar om kvällens klänningar och vad drottningen och Victoria burit genom åren.

Nobelfesten är världens mest kända fest.

Men ärligt, visst är det klänningarna som är det intressanta?

Det är klänningarna som man minns. Inte pristagarna.

Jag vet inte riktigt varför de har censurerat ett visst område på bilden. Det är ju skitkallt ute. Hur mycket kan synas, egentligen?

Jag måste komma ihåg att ta med mig den här kålroten till jobbet i morgon!

Jag har två saker jag är skiträdd för.

Ormar och att flyga.

Inom en månad ska jag ut och flyga. Till ett land där jag vet att det finns ormar (för jag har sett dem)

Jag blir verkligen jättelugn när jag läser sånt här.

Jag har läst, både i media och på bloggar, om kaoset i Stockholmstrafiken.

Här ute på slätten är man ensam på vägen. Lugnt...
Men det hade gärna fått komma en bil till som kunnat hjälpa mig att hitta själva vägen i all den här snön....

Nej, men jag har sett hans fru.

Idag fyller min underbara bonde 30 år.

Vi firade igår (för här vi koll på väderprognoserna)
Han fick sin favoritmat och en klocka.

Vad han gör idag?
Röjer snö så klart!