Jag och Bonden

För ca ett och ett halvt år sedan köpte vi en ny bil. I denna nya bil fanns inget reservhjul utan det fanns ett slags skum i stället. Bonden sa genast att det där litade inte han på, han skulle köpa ett reservhjul och lägga i. Jag tyckte att det lät smidigt med skum, och tänk så mycket extra plats det blir att packa på utan reservhjul. Inte för att vi brukar ha så extremt mycket med oss, vi gör ju inte som min bror, som tar med sig strykbrädan när han åker på semester.
I alla fall slutade vår diskussion där. Vid att köpa ett reservhjul eller inte.
I lördags åkte vi till Vallentuna för att titta på en vagn. Det är en sån där sak som jag inte vågar skriva på min facebookstatus, för genast associerar folk till barnvagn och sen är ryktet igång. Samma sak hände en gång när jag skrev att jag mådde illa (visst har folk för lite att göra?!). Nu var det alltså ingen barnvagn utan en spannmålsvagn (vad annars??). Det var ruskigt halt på vägarna i lördags förmiddag, så det var det lilla lugna som gällde. Om man inte fattade det själv så fick man snart bli varse via de olyckor som skett. Några mil innan Nyköping är vår sida av motorvägen delvis avspärrad av diverse utryckningsfordon. Bonden och jag spanar efter vad som hänt, men vi ser inget. Sen ser vi en bil liggande på taket, på andra sidan viltstängslet. Jag som är en känslig själ börjar nästan gråta av oro för dem som färdats i denna bil.
Vi fortsätter någon mil till, ännu försiktigare. Sedan observerar Bonden att något vibrerar i bilen. Hade det varit jag som kört hade jag väl avfärdat det hela som "skit i däcken" men Bonden svänger av direkt (tur det), vid Nyköpings bro.
Jaha, platt bakdäck. Och hur var det nu? Just det, inget reservhjul. Jippie.
Det blir till att ringa Toyota Assistans, inte alls lång telefonkö där inte. När vi tillsist blir uppringda av Assistanskåren får vi veta att de pga lokalbyte inte har sina däckmaskiner inkopplade. Bonden sköter konversationen med dessa assisterande bärgare, medan jag går och pratar med grannen på parkeringen. Ja, inte grannbilen, utan vår riktiga granne hemma vid gården, som samtidigt som vi är på väg norröver och just då har fikapause vid Nyköpings bro.
Tillsist bestämmer sig Bonden för att prova skummet. Som naturligtvis inte fungerar, eftersom däcket är heltrasigt. Efter några turer till med Toyota Assistans, som har mindre koll på det mesta, kommer bärgningskillen. Han berättar att han har fått tag på en lördagsöppen däckfirma i Nyköping, som visserligen stänger tolv, men som gått med på att hålla öppet för vår skull. Sagt och gjort, vår bil hakas på bärgningsbilen. För på flaket står redan en bil, BMW:n som låg på andra sidan vildstänglset. Oj, vad våra problem genast blir I-landsproblem. Jag tror nog att killen som körde den, och överlevde, gärna skulle ge mig en smäll för mitt gnäll. Fast jag har bitit mig i kinden idag, det kanske kan räknas?
I alla fall är vi ganska snart på däckverkstaden, de lägger snabbt på ett nytt däck som de tar ganska mycket betalt för och vi kan åka vidare. Mot Vallentuna. Där det blev ett vagnköp. Känns ganska bra att vi inte åkte i onödan ändå.