Jag och Bonden

Vid premiärprogrammet hakade jag upp mig på att jag kände igen huset där själva slaget äger rum. Varför? Jag har inte varit där. Jag antog att jag hade läst om det i "Gods och gårdar", men jag hade bestämt är mig att jag hade sett det i rörliga bilder. 

Idag är det dags för program nummer två. Kameran sveper över herrgården. Då kom jag på det!

Det är ju familjen Bovallius Villa Björkudden! Från "Skilda världar" ju!

Sjukt nöjd med mig själv. 

Sjukt bra bildminne. 

Sjuk onödig fakta. 

Glömde bloggen lite. Blev allt för besatt av min nya fina väska. Eller nåt sånt. 

Helt ärligt så hade jag bestämt mig för att sluta. Jag var alltför trött på blogg.se:s skitapp som försvårade bloggandet. Sen kom de med en uppdatering och voilá, betydligt bättre upplägg!

Därför fick bloggen vara kvar. Fast jag glömde den lite då. 

Nu har jag i stort sett en veckas ledighet framför mig, jobbar endast några timmar på måndag då det är skolforum. (Om någon i kollegiet skulle bli förfärad över detta så har jag komp att ta ut, jag "sov" på jobbet med fritidsbarnen förra helgen och jag jobbar på halloweendiskot ikväll.)

Om ni är snälla kanske jag lägger ut en bild på kvällens outfit senare...

Säg hej till min nya Marc!

Bonden: - Titta, vad många ungar, det måste vara en skolresa!

Jag: Åh, fy FAN!!

Alltså, jag älskar mitt jobb. Det är helt sant. 

Era tankar får ni stå för själva, jag rår inte för er fantasi. 

Men...

Marc, jag och Mulberry tittar på "Halv åtta hos mig".

Rätt fint sällskap ändå. 

Utöver det så är jag snäll. Framförallt är jag en mycket snäll fru. 

Just nu jobbar Bonden borta från 06.00 till ca 21.00. Sen tillkommer några arbetstimmar på hemmaplan. Ingen ovanlighet i bondelivet. 

Under dessa långa dagar behöver han ha med sig matsäck. Sina mackor fixar han själv på morgonen, men han är mycket tacksam om jag steker några ägg kvällen innan. 

Snäll som jag är så gör jag det. Dessutom blir jag smått salig varje gång jag får tillfälle att använda äggen från våra lyckliga hönor. 

Igårkväll lovade jag att steka ägg. Jag kom ihåg det också....klockan halv tolv på kvällen. 

Just då gjorde jag inga volter av lycka för att jag fick använda ägg från de där fantastiskt lyckliga hönorna. Bonden hade redan somnat, sött drömmandes om äggmackor med extra gul äggula, helt ovetandes om hans hustrus ovilja att i denna stund steka ägg. 

Men vet ni hur snäll jag är? Självklart stekte jag äggen, bara för att min bonde skulle få en fin start på sin arbetsdag. 

Jag är minsann en god hustru.