Hemma!
Efter att i lördags fått reda på att vi kunde flyga hem tidigast 30 april, var vi ganska desperata. Det är ju inte så att det blir extra semester. Vi var tvungna att komma hem.
Vårbruk.
Jobb.
Vågar inte ens addera ihop summorna på hur mycket pengar vi hade förlorat om vi blivit kvar så länge.
Extra semester?
På Newarks flygplats. Sovande på golvet. Fast tillsist fick jag en tältsäng. Bonden sov på tre plastbackar. Andra sov på kartongskivor. Det "fantastiska" (översatt till helvetesjävlaskit) flygbolaget bjöd på...vatten, några kex oxh bukar med fyra kvadratcentimeterstora fruktbitar i.
Fick platser till Hamburg, som så klart ställdes in.
Vi har köat. Och köat. Andra natten fick vi tag på ett hotell. Inte ens "budgethotellen" är billiga i New York med omnejd. Så har jag gråtit en del med. Av trötthet. Av stress. Av maktlöshet.
Så igår, måndag, köar vi igen. Hemma i Sverige kämpar världens bästa bror och fantastiska Sara på resebyrån för att få hem oss.
I kön får vi höra att alla fligther som kan flyga till de få flygplatser som är öppna i Europa är fullbokade med meterlånga standby-listor.
Det blir vår tur.
Den glasögonprydde mannen knappar lite på sitt tangentbord. Skriver ut två boardingkort på Arlandafligten.
-Is it standby? frågar jag.
-No, you got seats.
Då grät jag lite igen. Av lycka.
Sen följde några timmar av nervös väntan. Jag vågade inte tro det förrän planet taxade ut på startbanan.
När vi flög över Island såg vi vulkanen som glödde där nere.
Då känner man respekten för naturen. Som visar att den är vår planets stormakt.
Ikväll har de stängt Arlanda.
Jag kan inte fatta att vi haft sån tur.
Hjälp nu mig att hålla tummarna för alla andra som sitter strandade. Det kan tyckas vara ett I-landsproblem, men de lever i en mardröm.
Så håll tummarna.
Jag, som tror på en högre makt, ber en bön också. Den som vill kan be med mig.
Skönt att ni är hemma har tänkt på er. Vad synd att jag inte visste att ni var i NY min bror bor i Queens o har gott om plats ni hade fått sova där:( Jaja det är ju lätt att vara snäll när ni är hemma. Antar att du inte ser bonden på ett tag nu när ALLA kör på gärdet o regnet hänger i luften.
Åh vad gripande, hade ingen aning om att det var "sånt läge"...
Nu tycker jag att ni ska stanna hemma ett tag! Och skönt att jag slapp oROa mig för dig och Simon i en eka på "Atilanten"... (det var moster Mina, by the way, som myntade det uttrycket, inte Edla...) Slå en pling när du hinner och orkar, kram på dig!
Maria: Tack för omtanken, vi hade ev ett boendealternativ hos min brors kompis i New Jersey, men det löste ju sig ändå.
Gustaf: Det är helt galet, man fattar det inte, ens när man upplever det.
Syster: Jag satt och funderade på om det var Edla eller Mina! Jag ringer i morgon, ska sova nu! KRAM!!!
Ni har skrivit in er i historieböckerna i alla fall. Välkomna hem till bygden!
Åh va skönt för er att komma hem! Misstänkte att ni fastnat liksom alla andra....
Men alltså nu vill jag se vilka handväskor du köpt!!!! :-D
Välkomna hem! Kan tro att ett så'nt avslut kan ta udden av vilken underbar semester som helst. Skönt att ni slapp vänta till den 30:e i alla fall eller de 13 ÅR som nå'n expert sa att det skulle ta tills askan var borta!
