Jag och Bonden

Bonden och jag har flera gånger denna vinter diskuterat om verandataket och taket på nybygget behöver skottas.
OM det finns behov för detta är det naturligtvis Bonden som ska skotta, inte jag.

Nu menar metrolgerna att det kan komma flera decimeter snö under natten och morgonen.
Det finns alltså behov.

Nu kan man tycka att dessa tak borde ha skottats INNAN snöovädret drog in. Fast nu skedde inte det.

Vi hade bestämt att Bonden inte skulle gå på några tak, utan stå på en stege och skrapa ner snön. Vi bestämde att det var extra viktigt att han inte gick på verandataket, eftersom det riskerar att rasa in om en koltras landar på det.

Bonden beger sig ut. Jag stannar inne och bloggar om pengar.
Fast sen vill jag gå ut och kolla läget. Bonden står på taket på nybygget.
Ett plåttak.
Halt?
Nejdå, säger Bonden, det är så bra fäste.
Så jag hjälper till genom att köra in bilen i garaget.
När jag kommer ut ser jag snöskyffeln ligga i en snödriva och Bonden sitta på taket.
Jag halkade, säger Bonden.

Jaha, han halkade. Sen talar han om att han gått på verandataket.

Det enda jag kan tänka är att det är tur att han hunnit skotta så mycket, för om han ramlat ner skulle han ha landat mjukt!