Hej jag heter Elin och jag gillar dansband

Jag har hört på radion att Bert Karlsson anser att dansbanden är slut om 5 år. Det är nämligen Fonus-varning på dem som går ut och dansar. Jag går inte ut och dansar till dansband. För jag kan inte. Jag gillar det inte. Typ.

Men jag har en dansbandslista på min spotify.
Herregud var skönt det kändes att tala om det.
(Och helt allvarligt så får folk tycka vad de vill om det, jag har bestämt mig för att sluta bry mig om vad andra anser om mig, för det tar alldeles för mycket av min energi, framförallt i allvarligare saker än musiksmak. Lång mening där.)

Sanningen att säga brukar Bonden och jag alltid lyssna på dansband när vi åker på road trip.
Vi är med i Anonyma dansbandsfantaster.

Fast Bonden undrar nog vad det är för en kvinna han har gift sig med, då det härom kvällen visade sig att jag kunde hela texten till den här.



Jodå, även om det är 18 år sen jag sjöng den sist.

Mitt minne är överjävligt.

I närområdet

Igår köpte jag en ny ljuslykta i den lokala lanthandeln. Billig var den. Och fin. Det tycker jag, för jag ser ingen vits med att köpa fula saker.


Eftersom jag snart fyller 30 lade jag dessutom på en broderad duk. Tantvarning, I know.

Det är inte jag som har broderat den. Ungdomspoäng på det va?

/säger hon som fick visa leg på systemet. Igen.


Tankar under en shoppingrunda

Alltså, att gå ut och parta i ett par byxor av pvc,
är det inte lite som att bjuda in svampinfektionen till efterfesten?


Min shoppingrunda resulterade för övrigt i en pälsmössa.
En sån man har på huvudet.

Top secret

Här har ni årets majblomma, vars utseende avslöjades härom dagen.



Lila botten och silvrigt överdrag. Nice.

Själv har jag känt till denna design sen i november.

Jojo, där ser ni vilka top secrets jag har tillgång till i mitt jobb.

Snart två månader sen!

Tiden går fort!
Jag har fortfarande inte bjudit er på en bröllopsbild på Bonden och mig.
Här har ni oss!!



Det blir nog den här som förstoring, tror jag.

Den duktiga fotografen heter Elin Pihl. Hon kan allt!

(Det här inlägget handlade först om bröllopsannonser, det gör det inte nu längre. Det blev så krångligt)

Plötsligt händer det

Jag undrar just hur gammal designen på socialdemokraternas ros är?
Jag minns när den var ny, fast jag minns inte hur gammal jag var.
Min syster och jag var på bio. Vi hamnade bredvid en bekant till min syster i biosalongen.
Innan filmen började var det reklam för socialdemokraterna, allt för att marknadsföra den nya rosen.

-Har du sett att sossarnas nya ros ser ut som en groda, säger killen min syrra var bekant med.

Vi såg inte det.
Jag kunde aldrig släppa det där.
I åratal tänkte jag på att jag borde se en groda när jag såg sosserosen.

En dag öppnades mina ögon.


Saknat mig?

Jag har ju varit frånvarande här på bloggen ett tag.
Det beror på att jag varit närvarande här.



Bröllopsresa till Thailand.
Vi har haft det underbart!

Vi kom hem i morse vid halv fyra. Jag har jobbat idag. Trött?
Ja.
När jag inte behöver gnugga tröttheten ur ögonen ska jag bjuda er på lite mer från resan.

Kan ni inte vänta?

Okej, en till då.




Perfekt för siesta.

Jag finns överallt!!

Jodå, även som ost.


Ho ho eller nåt sånt!

Jag har jullov nu!!!

För att krydda det hela lite extra ska jag inte jobba på tre veckor!

Tänkte att ni ville veta det!

Hört på radion

I förra veckan, då Bonden och jag satt i bilen, hörde vi programpunkten "Chans till romans" på MixMegapol.
Det är Peter som ringer in för att se om han har chans på Fia.
Han berättar att de har setts på en fest och efter det snackat lite på facebook.

Radiokillen: -Jaha du Peter, men varför bjuder du inte ut Fia förrän nu?

Peter: - Jo men det är väl så, man har väl inte fått stake.

Om han nu vill ha stake, varför chansar han då på Fia?

Men det blev ingen romans.

Fia hade nämligen utegångsförbud.


Min man, Burt Reynolds

Mina syskon tycker att min man är lik Burt Reynolds. Eftersom jag är så himla mycket yngre än dem visste jag först inte vem han var.
Nu vet jag!

Och, ja, de är lika.

Bara för att ni ska få se likheten har jag tagit en exakt likadan bild på Bonden som den jag hittade på Burt.



Det här är Burt.


Här kommer en likadan bild på Bonden:











Nähä, han ville inte det.

Det får väl duga med den här då. Använd er fantasi.



(Fast Bonden är inte så där hårig, inte så mycket Esau utan mer Jakob)


Kolla lite längre ner

Alltså, här upp skulle det har legat ett inlägg med skrattvarning.

Nu hamnade det av någon oförklarlig anledning längre ner.

Så scrolla sig lite nerår i bloggen och kolla in "En gång i tiden".

Det bjuder jag på.

Det kommer mera!!!!

Jag fick ju en Mulberry Bayswater av Bonden i morgongåva.

Sedan tidigare har jag en Louis Vuitton och en Marc.

- Vad ska du ha nästa gång då? säger Bonden.

Jag har helt klart världens bästa man!!!

Feber och I-landsproblem

Innan bröllopet var jag jätteorolig att jag skulle bli sjuk. Det blev jag inte.

Inte förrän efteråt.

Bonden är snäll och lånar ut sin nya Ziperall till mig då jag fryser så jag skakar. För säkerhets skull har jag beställt en egen. Jag kommer att se ut som en polkagris.

Candycane i gruppen Jumpsuits hos Ziperall (JUMCAN0051-XXSr)

Perfekt! Dessutom kommer jag att matcha den nya skålen och det nya tårtfatet från Jelly Bean.

Vill ni höra två I-landsproblem?

1. Skålen och tårtfatet från Jelly Bean matchar inte med den röda termoskannan från Alfi.
2. Våra nya Corona-tallrikar får inte plats i diskmaskinen.

Det är nog inte så vanligt att folk köper en ny diskmaskin för att de har nya tallrikar, men någon gång ska väl bli den första.

En gång i tiden

I "Bonde söker fru"-filmen fick ni höra min ljuvlig stämma, så som den låter idag.

Det har inte alltid varit så, vilket direkt uppmärksammades på facebook. Någon gång under uppväxten smög sig tungspets-R in i mitt tal. Att jag sedan lämnade Småland för Östergötland har skapat en blanddialket.

Detta klipp fick alla bröllopsgäster se och höra flera gånger.

Sju år gammal och en äkta småländsk tös.


Min snyggare sida

Eftersom visar upp min sämre sida i ett grönt skimmer i filmen nedan vill jag påvisa att jag även kan se ut så här.



Lite sötare, faktiskt.

Det absolut bäst från vårt bröllop!

....eller ja, att vi blev gifta kanske toppade allt, men detta är grymt!!



Då jag känner mig så grymt snygg i den mössan och klänningen kommer jag köra den looken framöver. Garanterat!!

Tur att jag är en snäll fröken

I veckan har jag och mina elever gjort räknesagor med minustal.

För att förankra det hela använde jag olika bondgårdsdjur i genomgången.

- I hagen går 5 kor. 3 kor hoppar över staket och springer in i skogen. Hur många kor är det kvar i hagen?

- 4 hästar står i stallet. 1 häst gick ut. Hur många hästar är kvar i stallet?

- 5 grisar bodde i stian. 3 grisar skickades på slakt och blev julskinkor. Hur många grisar var det kvar i stian?

Nej, jag berättade inte den sista sagan. Man vill ju inte vara taskig så här före jul.


Lite smakprov...

Jag har ännu inte fått alla de bilder som togs på oss under dagen och kvällen, men jag ska ge er några detaljer...

En liten glimt av hur Bondens fru såg ut...



Min brudbukett...(dagen efter dagen, fortfarande fin!)






Bonden och jag hade denna dekoration framför oss på bordet (även denna och nästa bild är dagen efter dagen, alltså fotade hemma hos oss och inte på festen)



Gästerna hade sådana här...



Behöver jag säga att vi var fantastiskt nöjda med vår florist!

Till sist bjöd vi gästerna på detta vin...



Ett smakprov, men jag lovar DET KOMMER MERA!!!

För nu ska vi nämligen öppna bröllopspresenterna!!!

Moahahahaha!!

Min morgongåva

Jag visste redan att jag gifte mig med världens bästa. Min morgongåva är ett bevis på det. Sen att han är underbar och gör mig hel är ju också bra.

(Bonden tycker också att han gifte sig med världens bästa. Han fick nämligen en "secret box" av mig. Googla på det om ni undrar varför jag inte lägger en bild på den gåvan här.)

Det här fick jag!





Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0