Jag och Bonden

Nu när jag putsar fönstren (nu blev ni förvånade va, att det är det jag håller på med i helgen?) har jag tagit ner insynsskyddet i badrummet.

Då slog det mig att ack vilken lycka att kunna ligga i badet med en sån här utsikt från fönstret. Eller, för den delen, uträtta behoven.

Men utsikt på nedre botten innebär även insyn. Vi har verandan utanför det där fönstret. Och jag har varit med om att besökare tittar in. Genom fönstren.

Nog för att jag gillar utsikt, men jag bajsar helst utan publik.

Därför åker insynsskyddet snart upp igen.

Jag får kolla på den här bilden i stället.

Jag hann med att putsa hälften av fönstren. I morgon ska jag putsa resten. Det måste jag, eftersom jag klickade hem de tidigare nämnda stövlarna som belöning.

Om jag inte putsar klart får jag bara använda den ena stöveln.

Slutsats; jag kommer antingen få stoltsera med två så här snygga stövlar, eller så blir jag en mästare på att hoppa på ett ben.

Finns det någon som på allvar gillar att putsa fönster?

Jag hade bestämt mig för att leja för det den här hösten. Använda rutavdraget. Fast sen kom jag på att jag kunde använda de pengarna till att köpa ett par nya stövlar i stället. Under förutsättning att jag putsade fönstren själv.

När ska de införa shoppingbidraget?
Jag har läst att det är skitviktigt för ett lands ekonomi att befolkningen faktiskt handlar.

Jag bidrar alltså till att lösa finanskrisen.

Nu ska jag fortsätta med fönsterputsningen.

Gissa vem som har gjort färginställningarna på displayen på vår nya telefon?

Hoppas, hoppas att den fina klänningen till höger finns kvar i morgon när jag har slutat jobbet. Jag har hoppet satt till butiker i landsorten...

Jag kollar på "Fångarna på fortet". I kvällens program är det "Bönderna" mot "Akademikerna".

Men första tanke är att det finns en hel del bönder med en akademisk examen från statens lantbruksuniversitet.

Min andra tanke är vad det är för fejkbönder som hinner ställa upp i sådana där larvprogram? De spelas ju in på sommaren?? Min bonde hade fan inte hunnit det. Fast det hade han inte hunnit på hösten heller. Eller på våren. Kanske att han kan komma ifrån två veckor på vintern. Men då drar jag med honom till Thailand.

För övrigt får de där mediakåta bönderna mig att ta fram skämskudden. Sen byter jag kanal.

Efter en mycket hektisk dag klev jag in hemma vid sjutiden.

"Här ska lagas köttbullar!" skanderade jag högt och tydligt. Jag var superladdad för att slänga ihop ett gäng av drygt ett kilo köttfärs och servera det med hemlagat potatismos. Gud så gott det skulle bli!!

Eller inte... Jag öppnar köttfärspaketet, som har bäst före datum i morgon. Det luktar sur disktrasa. Sur disktrasa som man har torkat upp spya med.

Nu funderar jag på om jag ska skicka lite av den jätteäckliga köttfärsen i ett brev till den butik där den inhandlades. En sak är säker! Jag ska tala om det för dem nästa gång jag handlar där!!

Sen ska jag utnyttja det där feta presentkortet jag har på Cervera och införskaffa mig stora tillbehörspaketet till min Kitchen Aid. Här ska malas egen färs i fortsättningen! Eller i alla fall ibland...

För ett tag sen vann jag en auktion på tradera. En gul väska i lack. Billig var den, kändes som ett fynd och jag har ingen (!) gul väska.

Jag betalar in pengarna. Säljaren svarar snabbt på mejl, är trevlig och tillmötesgående. Det går en vecka. Det går två veckor. Ingen väska levereras. Jag mejlar till säljaren igen och frågar om var väskan är. Hon svarar inom en timme. För det första har hon varit utomlands en vecka. Sedan har väskan, som hon packat och skickat, av någon outgrundlig anledning kommit i retur till henne. Posten kunde inte förklara varför. Paketet har dessutom blivit buckligt och när hon öppnar för att kontrollera väskan har den fått en stor reva i ena sidan. Hon vill absolut inte leverera en felaktig vara. Därför vill hon ha mitt kontonummer för att betala tillbaka pengarna.

Jättebra och ärligt. Eller?

Jag drar liksom öronen åt mig.
För det första; varför har hon inte kontaktat mig tidigare? Tydligen kom hon hem i morse och har därefter lagt ner hela dagen på att prata med posten om min väska?

För det andra; varför envisas med att återbetala och inte låta mig avgöra om jag vill ha den eller inte?

För det tredje; varför lägger hon inte en reklamation hos posten utan tar själv ansvar för allt?

Kan någon blåsa mig genom att komma åt mitt kontonummer? En liten klocka i mig ringer, men jag minns inte om vad.

Nu lutar det åt att jag ger henne Bondens bankgiro. Jag betalar hellre inte lite pengar till staten än blir blåst av bruttan från Hägersten.

Någon gul väska lär jag väl aldrig få!

Jäkla Aftonbladet. Jag trodde verkligen att det skulle vara en bild av Ted Gärdestad på myntens ena sida. Det gjorde mig mer upprörd än horkarls-mynten. (Jo, i mig lever en sann royalist som vill ha kungen och ingen annan på mynten). På sedlarna får det dock gärna vara diverse andra storheter.

Sen, när jag läste texten, och fattade att det var textraden "sol, vind och vatten" som skulle uppmärksammas trodde jag att det skulle stå så på mynten.

Nja, det föll mig väl inte i smaken precis.

Sen tittade jag på bilderna av de nya mynten och då trillade polletten ner. Mynten ska prydas med symboler för just sol, vind och vatten. Snyggt faktiskt.

Närbild

Hade någon sagt till mig att jag skulle bränna lika mycket pengar på träningskläder som jag i själva verket kunde fått en finfin handväska för, då hade jag skrattat.

Igår införskaffades löparskor, träningsbyxor, top, linne och jacka. Lägg dessutom till ny innebandyklubba och nya skor till Bonden. Det var ett antal tusenlappar som rasslade iväg.

Men vet ni vad?
Det känns bra!

Bondens fru fixar utkörning