Jag och Bonden

Igår tittade Bonden och jag på "Änglagård - tredje gången gillt". De båda kusinerna Mårten och Per-Ove bedriver en brottningsmatch i sommarleran. I bakgrunden syns en traktor.

- Men kolla Bonden, det sitter snökedjor på däcken fast det är mitt i sommaren!

Inte ens han hade hunnit observera det.

Jag tror aldrig Bonden har varit så stolt över mig som i det ögonblicket.

Charlotte Perelli har varit på sin sons skola på trivselkväll. Där hade de lotteri med bl a handväskor, vin och diverse delikatesser som vinster. (Ja, det fanns fotbollar till barnen också).

När min klass hade lotterier när jag var liten vann man miniräknare eller hembakade muffins. Troligtvis kunde man vinna plastpåsar också, det tillverkas på orten.

Nu är jag ju lärare själv.
Kanske dags för ett lotteri nästa termin?

Visst är min Iphone helt lovely?



Jag vet i alla fall en och annan 7-åring som tycker det.

Jag har en bloggkompis, Fia Fit. Hon är en mästare på vardagsmotion. Hon har en uppsjö av nyttiga och användbara tips om hur du motionerar i vardagen, utan gym och dyra träningsredskap.

Jag känner att jag inte vill vara sämre. 
Idag ska jag dela med mig till omvärlden med mitt bidrag till kategorin "vardagsmotion".

Hur då, kära läsare?
Ytterligare en dag som tillbringas med att rensa upp skottkärra efter skottkärra med ogräs?
Att som vanligt varje torsdag städa huset?

Nej, mitt tips är mer unikt än så.

Vill du har vardagsmotion? Pröva att klättra 18 gånger upp och ner för en brandstege. Efter en si så där 10 vändor blir det lite svettigt.

Bra motion till trots är jag ändå mycket glad att någon intelligent person kom på den goda idéen att uppfinna trappan.

Det är så vackert i naturen nu. Slätten är full av färger, lila från syrenerna, grönt från träd och vetefält och rapsfält som glänser i solgult. Jag blir helt enkelt förälskad i allt det vackra. De är så fantastiska, dessa veckor då slätten är full av färg.

Därför säger jag till Bonden:

- Nu borde vi gå upp på Hjässan och titta på utsikten, tänk så vackert nu när rapsen blommar!

- Ja, det kan vi göra, svarar Bonden. Och vet du vad vi borde göra? Ta ett kort på det!

- Ja, det skulle bli en vacker bild! svarar jag.

Bonden: - Mmm, och så behöver vi inte gå upp igen nästa år.

En av oss föredrar att betrakta slätten från en traktor. Den personer är inte jag.

Vi har varit på roadtrip i helgen. En fin sådan. Jag och Bonden samt mina syskon med familjer tog med mor och far till Österlen för att fira fina mor som fyller 60 år idag. HURRA FÖR VÄRLDENS BÄSTA MAMMA!

Om man nu skulle spela in konversationen mellan en bonde och en bondmora på väg söderut genom Sverige skulle den låta så här:

- Titta i backspegeln innan du kör ut (kärring)
- Skitlastbilar att köra om i uppförsbackar.
- Ska vi retas lite med lastbilen nu när vi har kört om den?
- En Happy Meal, En BigMac och två Cola utan is tack.
- Den där har vi redan kört om en gång.
- Men kolla i backspegeln då kärrring.
- Fast det där var en han.
- Den där har vi redan kört om en gång.
- Ödeshög - Värnamo på 1 timme och 15 minuter med stopp, det är bra jobbat.
- Den där har vi redan kört om en gång.
(Stopp i Värnamo för att möta upp övriga familjemedlemmar och lägga på ett brev).
- Kolla Bonden, har inte vi samma bokstäver i registreringsnumret på en av våra bilar?
- Jaha, det är mamma och pappa, det är därför jag känner igen det.
- Den där har vi redan kört om en gång.
- Kolla, en FENDT!!!
- Vittaryd, haha, det är roligt att läsa på tyska!!
- Men hur kan man måla ett hus i den färgen???
- De måste ha fått färgen gratis.
- Titta, de har fått fel på spårmarkeringen, ser du???
- Annas kläder, vad är det för märke??
- Jag kan väl inte alla klädmärken heller??
- Vittsjö, hahaha, det är roligt att läsa på tyska!!
- Porrarp, hahaha, det är roligt att läsa på svenska!!!
- Men fy, vilken ful häck!
- Ja, den ser precis ut som högar med ris.
- Kolla, en FENDT!!!

Något enehanda?
Kanske, men vi har grymt kul!

Sen några veckor tillbaka är jag trädgårdsintresserad. Det är helt sant, jag ljuger inte.
Den ser numera mer än hyfsad ut i vår trädgård, om jag får säga det själv (och vem skulle säga emot mig?).

De senaste veckorna har bjudit på fint väder (även om jag under en veckas tid fick bädda om växterna varje kväll för att skydda dem från frost).

Nu är "sämre" väder i antågande. Jag blir inte ledsen. Bonden vill gärna kunna skörda i år också, regn behövs. Även vår gräsmatta skulle må bra av lite väta. (Märk väl att jag inte önskar översvämning!! Jag vill gärna slippa äta upp de orden om att jag ville ha regn.)

Nu kommer vi till det intressanta. Ska min nyfunna trädgårdsmästarläggning bestå, eller ska jag gå tillbaka in i min garderob (läs soffan med en bra bok och en dvd-box rullande i bakgrunden)?

Varsågod och spela lite på Ladbrokes. I potten finns antingen blommande stockrosor eller nedvissnade pelargonior.

Jag har nyss kommit hem från en cykeltur. Herregud så anfådd jag är!!
Nu tror ni förstås att jag trampat på som om jag kör Giro de Italia.
Nej, inte precis.
Nästa tanke blir kanske att det var gott om uppförsbackar på min runda?
Nej, inte en enda, slätten är platt som en pannkaka.

Men att cykla förbi grannen gödselbrunn samtidigt som man håller andan, det kräver sin kvinna.
När jag sen väl hade passerat den, då flåsande som en flodhäst, hamnade jag på en autostrada för diverse flugor, skalbaggar och andra flygfän. Inte direkt en bra kombination med anfåddhet.

Fast jag ser det från den ljusa sidan. Jag har svalt så många insekter att jag inte behöver laga middag ikväll.

Men nu ska jag gå och duscha. De insekter jag inte svalde har nu sammankomst mellan boopsen på mig. De rör sig sakta söderut. Jag tror det är dags att avbryta deras partande så snart som möjligt.

Ni har säkert sett dem, skolplancherna från förr. Idag betraktas de som rariteter. På min skola har vi en uppsjö och det händer att jag använder dem. Framförallt när jag undervisar om livet förr.



Ser ni? Bonden har plöjer, hans bondmora kommer gående med kaffekorgen. Hon har böljande kjol, tyget har hon vävt själv i vävstolen på gavelrummet. Håret är uppsatt i en klädsam knut och kinderna är naturligt rosiga. Man kan riktigt höra hur fåglarna kvittrar, humlorna surrar och blommorna doftar.

Så där har inte jag det.
Nej, jag hoppar upp på min cykel, iklädd knallrosa linne och ett par skitiga arbetsbyxor i hängslemodell. I ena fickan har jag en Coca-Cola (min bondes kaffe), håret är uppsatt i ett skatbo och på nästippen vilar ett par flådiga solglasögon. I luften luktar det svinskit, som troligtvis kommer sätta sig i den nytvättade tvätt jag just hängt på tork, så att jag får lukta stall den närmsta veckan. Bonden och jag sitter heller inte ner i gröngräset, det har Bonden inte tid med, han fortsätter sitt eviga slit i traktorn. Jag för min del far vidare på min cykel och tycker att livet är skönt att leva.

Men om det gör sig på en skolplanch, det är en annan sak.

Det är en rätt så snygg karl på tv just nu.



Han är fin tycker jag.
Det tycker jag även att denna... hrm... slashas är.



Japp, jag är helt schizofren när det gäller utseense.

Fast en sak håller jag alltid fast vid. Det finns bara en som gäller. Den vackraste människa jag vet.



Snygg är han också.

(Nu tänker jag på killen i förgrunden, så att ingen missförstår. Killen i bakgrunden är en pärla han med, en riktigt god vän!)

Eftersom jag en gång har varit med om en tv-inspelning tror jag mig veta en del (typ ingenting) om hur det går till. Jag vet till exempel att bibeltexterna som läses på tv-gudstjänsterna filmas när församlingen inte är där. Likaså är det med predikan. Församlingen medverkar endast vid psalmsångerna. Dessa måste man dessutom ta om flera gånger, eftersom det finns personer som vinkar till kameran. Nej, det var inte jag som gjorde det. Inte heller Fru Furman. Men vi var där och vi hade kul. Ni fattar att jag vet jättemycket om tv.

Just nu kollar jag på Postkodmiljonären. Kvalfrågorna till det programmet kräver inte direkt medlemsskap i Mensa. De första frågorna, som ändå är värda en del pengar för en vanlig dödlig, är även de något lätta. Därför undrar jag hur ofta det händer att någon faktiskt kvalar in, kniper en plats i stolen och sedan åker ut på 3000-kronorsfrågan gällande om "Bamse i Trollskogen" är en Disneyfilm?

För det måste väl ändå hända? Är det inte bra tv? Svenska folket alskar väl förnedringstv mer än något annat? Kanske tv4 borde damma av den gamla godingen "Agnetas nyårskarameller" och visa dessa (förmodligen) bortklippta frekvenser?

Och när det gäller Postkodmiljonären (som nu framstår som mitt absoluta favoritprogram!), tänk så fantastiskt det är att de människorna som vinner på veckans postkod alltid är hemma när Kim eller Sandra gör sina spontanbesök. Hela familjen, ofta med vuxna barn och barnbarn är dessutom, händelsevis, där på middag. Och ingen förvarning om besöket har de fått. Verkligen inte.

Sure Bengtson att det är så.

Just nu sitter ett gäng sköna bloggerskor på en restaurang i Stockholm.

Jag sitter hemma i min tv-soffa.

Fast jag skålar med er! SKÅÅÅÅÅL!!!!!




Jag tittar dessutom djup i glaset.




Jääääätteeedjuuuuuupt...



Observera att jag har handväskor på glaset. Alltid handväska. Ibland traktor (fast utan vin då).

Är jag inte snygg så näst intill.

Jag hade en gång en hund.
Den hunden var av metall.
Sen påskpyntade jag i mitt hem och den hunden försvann.

Svara mig du
Var är den nu?
Jag bara undrar...

...var fan är den nu???

På mitt jobb för vi verkligen djupa diskussioner angående allvarliga och världsnödvändiga saker.

Igår pratade vi till exempel om hur bra de nya pappershanddukarna är, att deras uppsugningsförmåga är enorm och att de dessutom är de mjuka som bomull.

Toalettpappret är däremot allt annat än mjukt, det är vi rörande överens om.

Det är som att få en riktigt rivig peeling i de nedre regionerna vid varje toalettbesök.

Ja, på mitt jobb diskuterar vi bara jätteviktiga saker.

Jag har observerat på fejjan att det är en och annan som har lite ont i håret idag. Valborg har gått i festandes tecken. Inget ovanligt. Jag har också varit otroliligt seg hela dagen. Jag har också ont.
Detta beror dock inte på alkohol, för jag körde igår.

Varför då så dagen efter?

Jo, jag slet som ett djur i vår trädgård igår. Rensade och planterade.
Fint blev det. Mer otroligt är att jag hade roligt hela tiden.

Nu är jag mest orolig för det här med frost. Min trädgård ser för tillfället ut som ett lapptäcke av filtar och överkast.
Jag vill absolut inte att mina små växter ska frysa!